Gästbloggare: Per-Daniel Olsson

Vår första gästbloggande lärare är Per-Daniel Olsson. Temat är kärleken till läraryrket och eleverna.  Något som inte alltid är helt okomplicerat eller helt självklart heller för den delen. 

Jag minns min första dag i skolan som förväntansfull sjuåring och jag minns när jag gick ut trean och tänkte att så skönt, nu är det bara mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och lärarhögskolan kvar. Sedan är jag lärare! Och jag minns min första dag som lärare 17 år senare. Den dagen undrade jag var jag hade hamnat och hur jag skulle klara av det här.

A berättade att han inte kunde läsa och skriva. B ville helst vara någon annanstans. C talade inte så mycket svenska. D kunde inte koncentrera sig.

På det första jobbet omsätts den teoretiska yrkesidentiteten i praktisk handling. Läraryrket visade sig handla mycket om att bygga relationer eftersom det i slutänden är på det personliga planet man når varandra.

E hade en pappa som slog. F en mamma som drack. G hade hamnat i dåligt sällskap och H hade inget sällskap alls.

Med fordonskillarna hade jag en tyst överenskommelse. Om jag lärde mig lite om hur en bil fungerar under huven så kunde de tänka sig att lyssna på vad jag hade att säga. Det var de mest lärorika rasterna jag upplevt och killarna klarade sin engelska. Det rådde ömsesidighet trots att vi var olika.

I fick en diagnos och förstod att han inte var dum. J lärde sig att hon var bra även utan sin diagnos. K vande sig vid att varva ned med hjälp av en tidning vid lektionens början och för L hjälpte det att börja komma till skolan.

Ibland sägs det att skolan är en skyddad verkstad men det håller jag inte med om. Skolan är ett samhälle som speglar den mångfald och variation som även finns bortanför skolgården. När jag möter A, B, C och L utanför skolan flera år senare så vet jag att det vi gjorde tillsammans var viktigt för det de gör idag. Var och en av dem hade ett problem med sig som behövde lösas och det är lärarens uppgift att bidra med kunskap och motivation. Att lyssna och lära av sina elever är lika självklart som att lyssna och lära av sina lärare. Ömsesidigheten är ett sätt att göra två parter nöjda och det är när relationen växer som det blir dynamik i mötet och sådär roligt att gå till jobbet.

Men kan man skriva ett inlägg om hur spännande och givande det är att vara lärare när larmrapporterna avlöser varandra? Jag tycker att det går bra, men det är ett faktum; läraryrket är fantastiskt men det finns tyvärr alldeles för få fantastiska lärarjobb för tillfället. Det är dags att göra något åt det.

/Per-Daniel Olsson

Lärare, numera legitimerad, i engelska och tyska med erfarenhet från vuxenutbildningen, gymnasiet och grundskolan år 7-9. Han jobbar för tillfället med distansutbildning och har snart varit lärare i 15 år.  

Inspiration inför inspirationsprat

Om du är på BYN:s konferens imorgon får du höra resultatet!
/Therese

Bedömning = något negativt?

Jag har nog alltid upplevt ordet bedömning, i skol- och utvecklingssammanhang, som något negativt. Betyg har definitivt en negativ klang i mina öron. Just nu lyssnar jag på Pernilla Lundgren, utvecklingslärare i Stockholm. Hon pratar om formativ bedömning och det låter ju så...bra. Och självklart. Men inte enkelt. För hur kul är det egentligen att bli bedömd? Jättekul såklart om det man gör är bra, rätt och man får en ordentligt självförtroendeboost. Men det ställer stora krav på den som ska bedöma. Och för att bli en bra bedömare måste man nog verkligen vara på det klara med målet - vad är syftet med bedömningen? Och hur kommunicerar man på bästa sätt? Det gäller såväl i skolan som på arbetsplatsen. Och se bedömning som utveckling istället för just...bedömning. / Sandra

Eva Hartell

"Lärare jobbar ju egentligen med formativ bedömning hela tiden. Ställer frågor, stämmer av, försäkrar sig om att eleven har förstått det som diskuteras. Men hur kommer det sig att det är svårt att inse ibland? Bara för att man inte sätter betyg betyder det ju inte att man inte bedömer."

Då kör vi!

Skolporten goes Göteborg :-).

Lugnet före stormen

Om en timme är salen fylld av vetgiriga lärare. Idag ska vi lyssna till bland andra Pernilla Lundgren, Åsa Hirsh, Pär Wohlin. Bedömning står på schemat.

Per Reinolf på besök

Flera meter 360...

Nästa nummer av Magasin 360 ligger utlagt på golvet. Det blir ganska många meter magasin. Den 30 mars dimper det ner i brevlådan hos landets alla förskolor.

Hur skapas framtidens skola?

Pasi Sahlberg delar med sig av kloka tankar kring hur skolan och undervisningen behöver ändra karaktär och fokus för att vi ska kunna skapa en framgångsrik skola med elever som lär sig för framtiden. Andra forskare som medverkar är bland andra Helene Ärlestig och Jan Håkansson. Videon visar delar av konferensen Skolans Ledarkonvent som arrangerades i november av Skolporten, SKL, Friskolornas Riksförbund samt Sveriges Skolchefer. http://urplay.se/166725

Vårt eget wp-team

I dag bytte Skolportens sajt utseende och ändrade till .se efter att under hela sin livstid haft .com. Kan verka lättare än det är. Här i konferensrummet har vi vårt alldeles egna WordPress-team som hjälper oss komma igång. Buggar i systemet, artiklar som inte dyker upp, bilder som försvinner...Ja, det tar ett tag att få till nya rutiner, funktioner och snygga webbsidor. Men det kommer att bli bra! Och snyggt! Och funktionellt! Tack Hypernode för bra jobb :-).

Gästbloggen: Om föräldraskap - Marita Wengelin

I vår/sommar kommer vi att presentera ett antal gästbloggare. Det kommer att handla antingen om föräldraskap eller om kärleken till läraryrket och eleverna. Först ut är Marita Wengelin som reflekterar kring sitt föräldraskap och sitt förhållningssätt till sin sons behov.

Jag ser min sons ryggtavla när han öppnar grinden och går mot taxin som står på vår uppfart. Det är ännu en vardagmorgon och klockan är 07.25 när skolskjutsen kommer.
– God morgon, hälsar chauffören.
– Hej, svarar sonen och sin vana trogen räcker han över ryggsäcken som ska med till skolan. Sedan kryper han in på passagerarsätet fram innan han vänder sig om till sittande läge. Jag tänker att vi måste träna honom att backa in med baken först. En motorisk rörelse som inte satt sig i hans kropp ännu.

Tankarna för mig vidare mot ett litet men något gnagande dåligt samvete att vi använder oss av skolskjuts istället för att själva ta honom till skolan. Vi ansökte om skolskjuts när han började i förskoleklass för tre och ett halvt år sedan och skrevs in i särskolan. Även om skolan ligger i samma kommun som vi bor så skulle resan fram och åter ta mig eller min man en extra timme per dag. Fem timmar i veckan som vi istället lägger på att jobba och kunna hämta vår dotter som går i en annan skola lite tidigare.

– Är det värt det? frågar jag mig själv. Tiden är en aspekt. Det ekonomiska en annan.  Vi sparar bensinpengar och nej, vi betalar inte skolskjutsen ur egen ficka. Den betalas genom skattemedel ur alla kommuninvånares fickor. Är det rätt använda medel?

– Tänk om, funderar jag vidare. Tänk om pengarna som skolskjutsen kostar skulle kunna komma honom tillgodo på annat sätt? På ett sätt som skulle gynna hans utveckling? Logoped eller talpedagog har vi knappt kunnat få någon hjälp med trots hans omfattande behov av talträning. Kanske vore det smart att samhällets stödinsatser skulle läggas i en pott för hans räkning och vi skulle kunna prioritera och fördela resurser till det stöd han bäst var i behov av?

Jag inser att jag hellre skulle skjutsa honom till och från skolan, om vi varje vecka kunde få en eller ett par timmars professionell talträning för honom.

/Marita Wengelin, mamma till en pojke som är 10 år och går årskurs 3 i grundsärklass och till en flicka som är 8 år och går årskurs 2 i grundskolan.

Vem behöver en smartphone egentligen?

När retro är såååå mycket snyggare!

Dags för en pudel...

...där jag får be om ursäkt för att jag lockat in er på vår webb i förhoppning att ni skulle gilla vår nya "kostym"...
och så var inte "kostymen" färdigsydd.
Så blir det ibland. Och då sa "skräddarna" att det är bäst att vänta en vecka.
Det är svårt.
Men så får det bli.

Vi väntar nu ivrigt på att vår nya "kostym" skall lanseras och framförallt gillas av er!

Hör av er med tankar, kommentarer, önskemål, hejarop och dylikt till oss så fort ni hos oss på internationella kvinnodagen då vi (håller tummarna) klivit in i vår nya "kostym"!

/Therese
som passar på att njuta av vårväder!