Vi tar en bloggpaus...

Eftersom vi inte är så väldigt bra på att underhålla och uppdatera Skolportenbloggen har vi bestämt att vi tar en bloggpaus.
Ha en riktigt fin vår och sommar!

Grattis forskare nummer 1000!

Katarina Ribaeus, forskare vid Karlstads universitet, skrev den tusende doktorsavhandlingen som publicerats på Skolportens webbsida.

– Vad roligt att det blev just min avhandling! Det känns roligt att bli uppmärksammad när man lagt ner så mycket arbete, säger Katarina.

Katarina Ribaeus blev den tusende 

forskaren att publiceras på Skolportens sajt.

Katarina Ribaeus är utbildad förskollärare och började sin doktorandtjänst vid institutionen för pedagogiska studier för sju år sedan.

Hon disputerade den 4 april med avhandlingen ”Demokratiuppdrag i förskolan”, och uppvaktades av Skolporten på disputationsdagen med en blombukett och en gåva med skolpaket från Unicef.

Hur känns det att vara klar?

– Det känns väldigt skönt, och jag är så glad att det blev en text!

Hennes forskning handlar om hur förskollärarna arbetar med frågeställningar om demokrati i förskoleverksamheten, och om barnens reaktioner på detta.

Resultatet visar att det finns en brist på analys av det demokratiska arbetet i förskolan. Pedagogerna anser att uppdraget är viktigt, men de brottas med tidsbrist och verktyg för att omsätta mål till handling.

– Jag visar att personalen på förskolan trots detta försöker möjliggöra barns inflytande och delaktighet, det vill jag gärna lyfta, säger Katarina Ribaeus.

Men det är viktigt att barnen inte bara har inflytande, utan att det också gör skillnad här och nu, menar hon.

– Idag är det så starkt fokus på kunskap i skolan och förskolan och då får kunskap lätt en överordnad roll. Men demokrati är ett övergripande uppdrag, säger Katarina Ribaeus och påpekar att frågan om demokrati trots allt är det som förskolans nya läroplan inleds med.

För elva år sedan publicerades den första avhandlingen på Skolportens webbplats. Det var Elisabet Nihlfors studie ” Skolchefen i skolans styrning och ledning”.

Sedan år 2005 har företaget Skolporten systematiskt bevakat skolforskning och intervjuat omkring 110 forskare om året.

– De som väljer att forska om något så viktigt som förskola och skola förtjänar att hyllas som hjältar, säger Per Reinolf, vd för Skolporten.

– Nu när den tusende disputationen äger rum vill vi självklart fira det lite extra mycket!

/ Moa Duvarci Engman, Chefredaktör Skolporten

Varför använder du Skolporten?

Interventionsstudier om inkluderande lärmiljöer

Ifous  - Innovation, forskning och utveckling i skolan driver flera sk FoU-program. Ett av dem är "Inkluderande lärmiljöer"

I programmet arbetar tolv kommuner tillsammans för att skapa lärmiljöer som möter behoven hos alla elever, och arbetet bedrivs både på skolnivå och förvaltningsnivå.

Några gånger varje år möts deltagarna på utvecklingsseminarier för att utbyta erfarenheter och få ny input.
I månadsskiftet mars-april är det dags igen och då går även FoU-arbetet in i en ny fas.
Ett team från Malmö Högskola följer processen och har under det första året genomfört kartläggningsstudier av arbetet på de olika nivåerna. De kunde se fyra temaområden för skolornas utvecklingsprocesser:

a) Lärande och didaktik

b) Goda lärsituationer – inriktning elevperspektiv

c) Kollegialt lärande för goda lärsituationer

d) Stödstrukturer och stödjande aktiviteter.

Skolorna har under hösten själva fått kategorisera in sig under ovanstående temaområdena och när nu processen fortsätter kommer de att arbeta närmare ett team forskare som ger input och återkoppling på deras arbete i en interventionsstudie.

Således är det en mycket spännande del av processen som ligger framför oss.

/Henrik Hamilton, processledare på Ifous

Skolbiblioteket - en pedagogisk resurs, på riktigt

Eric Haraldsson

Skolporten bad Rebecca Borg och Eric Haraldsson göra ett gästinlägg på vår blogg. Vi som skriver är Rebecca Borg och Eric Haraldsson. Vi är skolbibliotekssamordnare för grundskolorna i Växjö kommun, men arbetar också på två av Växjös kommunala grundskolor - Centrumskolan och Ringsbergskolan. I Växjö har man under en lång tid satsat ordentligt och långsiktigt på skolbibliotek och fackutbildade skolbibliotekarier vilket gett oss fina förutsättningar att skapa riktigt bra verksamheter. Vi kommer här att berätta om hur vi som samordnare och skolbibliotekarier tänker kring skolbiblioteket som pedagogisk resurs.

Rebecca Borg

Styrdokumenten - Vår grund för samarbete

Den viktigaste insikten under all vår tid som skolbibliotekarier är att skolans mål måste vara desamma som skolbibliotekets mål. För att skolbiblioteket och skolbibliotekarien skall kunna bli helt inkluderade i skolans arbete och visioner krävs att all pedagogisk personal på en skola jobbar åt samma håll.

Skolan styrs av styrdokument, där det som berör oss som skolbibliotekarier på grundskolan allra mest är Läroplanen för grundskolan, LGR11. Det går att ha åsikter om ifall det är bra eller inte att den nya skollagen kräver tillgång till skolbibliotek, men inte tillgång till skolbibliotekarie. Vad vi har försökt göra är dock att läsa djupare i läroplanen än den formulering som rör skolbiblioteket som lokal, närmare bestämt bland kursplanerna för skolans olika ämnen.

Vad vi fann där, inom nästan varje ämne, var mål att applicera på vår verksamhet. Där fanns sådant som eleverna skulle lära sig som i allra högsta grad krävde sådant som låg inom våra kärnkompetenser: litteratur (läsförståelse, lässtrategier och läslust ) och informationskompetens (informationssökning, källkritik, upphovsrätt och internetsäkerhet). Många lärare har själva en del av den kompetens som kursplanerna kräver när det gäller litteratur och informationskompetens, inget tvivel om den saken, men inte alla.

Vill du fördjupa dig mer i planernas värld kan du titta in på vår wiki och läsa skolbiblioteksplanen för Centrumområdet i Växjö.

Den viktiga rektorn

En rektor som är väl insatt i vad ett skolbibliotek är och hur det kan användas som en pedagogisk resurs är ett måste för en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet. Eftersom det är rektor som definierar uppdraget och sätter ramarna för verksamheten är det viktigt att hen har reflekterat ordentligt kring varför hen har anställt en skolbibliotekarie och på vilket sätt resursen ska användas.

Det behövs tydliga mål och riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten och dessa mål måste komma från rektor. För att tydliggöra målen för verksamheten krävs en regelbunden dialog mellan rektor och skolbibliotekarie. Hos oss i Växjö löser vi det här genom både regelbundna korta möten där vi stämmer av verksamheten och i vissa fall även genom att skolbibliotekarie sitter med i ledningsgruppen för att därigenom kunna förmedla information till både rektor och lärare.

Samarbete mellan pedagog och bibliotekarie

En medveten rektor som prioriterar pedagogiken, som talar om och visar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien kan vara delaktig i klassrum, i fritidshemsverksamhet och på förskolan är hörnstenen. Utan samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagogisk personal blir effekten av rektors engagemang dock begränsad, oavsett hur stort engagemanget är.

Så hur gör vi då för att få ett väl fungerande samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagog där

skolbiblioteket blir en investering som märks och syns i skolans resultat och måluppfyllelse?

Här är några riktlinjer:

• Låt läroplan och kursplaner styra - ni arbetar mot samma mål.
• Påbörja samarbete i god tid. Gärna redan terminen före. Skapa möten mellan skolbibliotekarie och pedagog inför planeringen av terminens områden. Vänta inte tills planering redan är gjord.

• Det är lärarens och klassens behov som styr inriktningen på verksamheten. Du som lärare vet var du har dina brister och var skolbibliotekariens kompetens kan tillföra största möjliga effekt på eleverna i din klass. Är det informationskompetens du behöver hjälp och stöd med eller är det i arbetet med läsning? Skolbibliotekariens kompetens ska komplettera lärarens. Samarbetet skall givetvis smaka mer än det kostar.
• Skolbibliotekarien behöver synas. I arbetslag, i personalrum och på konferenser. På skolor utan erfarenhet av skolbibliotek kanske man som pedagog inte ens vet vad du kan tillföra. Det är bara du som skolbibliotekarie som kan visa vad du kan, så våga ta plats - Du behövs!
• Ta vara på informella möten. Korridoren, personalrummet. Om ni har följt den andra riktlinjen och planerat i tid så har ni ju redan koll på läget. Ta då tillvara på de små stunderna för att stämma av verksamheten, kontrollera så att ni är på väg åt rätt håll och justera oförutsedda händeler.
• Utveckla och anpassa beståndet, fysiskt och digitalt. Som skolbibliotekarie har du förstås samlingar av olika slag. Att bibliotek inkluderar bokhyllor med fack- och skönlitteratur är givet, men mycket av informationssökningen sker idag på nätet, snarare än i faktaböckerna. Skolbibliotekarien behöver bli ett filter, någon som vaskar fram nätets guldkorn och tillgängliggör dem för elever och personal. Ett digitalt bestånd är dessutom inte beroende av öppettider, det finns där precis när du behöver det, oavsett var du befinner dig. Du kan läsa mer om våra tankar kring det digitala beståndet här.

Så här gör vi - konkreta exempel

Skolbibliotekarie och lärare bestämmer tillsammans vilket eller vilka tema man skulle kunna samarbeta kring under terminen som kommer. När det är gjort funderar skolbibliotekarien och gör en lektionsplanering som utgår från det bestämda temat och kompletterar lärarens undervisning. Lektionsplaneringen bygger skolbibliotekariens kompetenser och eleverna får sedan bibliotekarieledda lektioner inom det specifika temat med fokus på informationskompetens, läsning eller både och. Hos oss medverkar läraren under dessa bibliotekarielektioner eftersom vi vill att läraren enkelt ska kunna återkoppla till innehållet från lektionerna i den fortsatta undervisningen.

I årskurs två arbetade vi under hösten med att skriva olika typer av texter. Skolbibliotekarien hade hittat en skönlitterär bok, Konstiga djur av Lotta Olsson, som knöt an till ämnet. Utifrån Konstiga djur byggdes sedan lektionsplaneringen. På biblioteket arbetade vi med lässtrategier, informationssökning och internetkunskap. I klassrummet skrevs egna texter med utgångspunkt i det vi läst och diskuterat på biblioteket. Läs mer om det här.

I årskurs fem arbetade eleverna historiemedvetande genom att undersöka 1900-talets olika decennier. Bibliotekarien kompletterade här med en tidsresa där vi läste skönlitteratur som utspelade sig från medeltiden till slutet av 1800-talet. Fokus låg på informationssökning i böckerna - kunde vi lita på det som stod i dem? Bibliotekarien gjorde också en lista med resurser kring 1900-talets olika decennier.

I pågående temat “Tillsammans” utgår vi från Maria Nilsson Thores bilderbok Petras Prick för att sedan arbeta vidare med att göra egna berättelser utifrån historien i boken. Vi arbetar också med lässtrategier och bildanalys.

Vidare läsning

Om du är intresserad av fler lektionsupplägg eller hur vi strukturerat temalänkar i vårt digitala biblioteksbestånd kan du besöka vår wiki: ibiblioteket.se.

Vi bloggar också om vårt arbete: ibibl.blogspot.se

Du kan också få tips och idéer på Växjöbibliotekens blogg: skolbibvaxjo.blogspot.se

Rebecca Borg och Eric Haraldsson

skolbibliotekarier och skolbibliotekssamordnare i Växjö

Visioner i all ära

De senaste dagarna har det varit flera intressanta och spännande seminarier och sammankomster på temat skolutveckling. I fredags bjöd John Steinberg in till #skolpolitik40 där bland andra Edna Eriksson, Gustav Fridolin och Kristina Björn delade med sig av sina tankar kring hur vi kan (och bör) skapa en lärande och demokratisk kultur såväl i som utanför skolan.

I går arrangerade DIU (Datorn i utbildningen), medlemmar ur utbildningsutskottet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Skolledarna en hearing i Riksdagen om Lärandets nya landskap. Du kan se inspelning av programmet här. Vi lyssnade på tankar om, och konkreta arbetssätt för, innovativa lärmiljöer, skolutveckling och hur vi i framtiden måste anpassa oss efter helt nya förutsättningar för hur vi lär oss. När vi lär oss. Kanske till och med varför vi lär oss.

Dags för det digitala att sluta behandlas som
ett Ufo i skolan?

I går pågick ytterligare ett event där skolutveckling stod i fokus - Skolvision arrangerade en mötesplats (både fysiskt och på distans via twitter) för att belysa viktiga utvecklingsområden för skolan, samla idéer, skapa inspiration, hitta och presentera eldsjälar och sakta men säkert sprida sin entusiasm och övertygelse om att deras mål att ungarna hänger på låset kl 5 och skriker; - öppna! Släpp in oss! Vi vill lära oss mer, NU! är möjligt att nå.
Det är ett helt fantastiskt mål, tycker jag. Och sen tänker jag att för att barnen ska känna att de verkligen VILL lära sig, så måste vi vuxna visa vägen. Att också VI vill lära oss. Hela tiden. Att lärandet är en livsresa, och att det definitivt inte handlar om att enbart lära sig mellan klockan 9 och 3 i ett klassrum. Eller att vi som redan har en utbildning på något sätt skulle vara färdiglärda.  Elias Giertz, gymnasielev på YBC i Nacka, medverkade på hearingen i Riksdagen. Han sa bland annat att "Lärande har aldrig enbart skett i klassrummet. Men att jag är här i dag, och övar på att tala inför er och dessutom på engelska, det är inget som min skola uppmuntrar."
Det är ju konstigt, eller hur? Jag menar, hur många av oss tränade på att prata inför en internationell samling av välutbildade personer i Riksdagen när vi var 17 år?
Så hur går vi vidare? Hur går vi från att prata och diskutera om hur vi bör agera, till att börja agera. Just do it! Och hur kan de redan frälsta sprida sitt budskap till de ofrälsta, kanske rent av skeptiska bland oss? Och måste det inte gå lite fortare nu? För att använda en klyscha - we talk the talk, but do we (really) walk the walk fast enough?

/Sandra - som redan är frälst

Tillbaka på jobbet!

Hur snabbt kan en föräldraledighet gå? Mycket snabbt! "Va, har det gått NIO månader redan?" utbrister en kollega chockat. Det har det. Och nu har jag växlat över lille Nils, eller Nisse-mannen som vi kallar honom hemma, till hans pappas ömsinta vård. Det känns fint. Jag gläds åt att få arbeta igen, träffa alla kollegor och äntligen få tid att tänka färdigt en tanke.

2014 kommer bli ett spännande år på många sätt: det är valår, det händer mycket på forskningsarenan, och vårt magasin har i sin nya skepnad fått ett fantastiskt lyft. Nu ska vi på redaktionen fundera över nya produkter och tjänster som kan komma våra läsare till del. Vår vision är att göra skillnad för de ungas lärande. De vill vi göra genom att på olika sätt stötta och stärka dig som arbetar i skolan. Vad behöver du för att nå dina mål? Berätta!

/Hedda Lovén, Redaktionen

Vår vision är att göra skillnad för de ungas lärande - See more at: http://www.skolporten.se/om-skolporten/#sthash.fYpLYQwg.dpuf

Vår vision är att göra skillnad för de ungas lärande - See more at: http://www.skolporten.se/om-skolporten/#sthash.fYpLYQwg.dpuf

Vår vision är att göra skillnad för de ungas lärande - See more at: http://www.skolporten.se/om-skolporten/#sthash.fYpLYQwg.dpuf