måndag 10 februari 2014

Skolbiblioteket - en pedagogisk resurs, på riktigt

Eric Haraldsson

Skolporten bad Rebecca Borg och Eric Haraldsson göra ett gästinlägg på vår blogg. Vi som skriver är Rebecca Borg och Eric Haraldsson. Vi är skolbibliotekssamordnare för grundskolorna i Växjö kommun, men arbetar också på två av Växjös kommunala grundskolor - Centrumskolan och Ringsbergskolan. I Växjö har man under en lång tid satsat ordentligt och långsiktigt på skolbibliotek och fackutbildade skolbibliotekarier vilket gett oss fina förutsättningar att skapa riktigt bra verksamheter. Vi kommer här att berätta om hur vi som samordnare och skolbibliotekarier tänker kring skolbiblioteket som pedagogisk resurs.
Rebecca Borg

Styrdokumenten - Vår grund för samarbete


Den viktigaste insikten under all vår tid som skolbibliotekarier är att skolans mål måste vara desamma som skolbibliotekets mål. För att skolbiblioteket och skolbibliotekarien skall kunna bli helt inkluderade i skolans arbete och visioner krävs att all pedagogisk personal på en skola jobbar åt samma håll.

Skolan styrs av styrdokument, där det som berör oss som skolbibliotekarier på grundskolan allra mest är Läroplanen för grundskolan, LGR11. Det går att ha åsikter om ifall det är bra eller inte att den nya skollagen kräver tillgång till skolbibliotek, men inte tillgång till skolbibliotekarie. Vad vi har försökt göra är dock att läsa djupare i läroplanen än den formulering som rör skolbiblioteket som lokal, närmare bestämt bland kursplanerna för skolans olika ämnen.

Vad vi fann där, inom nästan varje ämne, var mål att applicera på vår verksamhet. Där fanns sådant som eleverna skulle lära sig som i allra högsta grad krävde sådant som låg inom våra kärnkompetenser: litteratur (läsförståelse, lässtrategier och läslust ) och informationskompetens (informationssökning, källkritik, upphovsrätt och internetsäkerhet). Många lärare har själva en del av den kompetens som kursplanerna kräver när det gäller litteratur och informationskompetens, inget tvivel om den saken, men inte alla.

Vill du fördjupa dig mer i planernas värld kan du titta in på vår wiki och läsa skolbiblioteksplanen för Centrumområdet i Växjö.

Den viktiga rektorn

En rektor som är väl insatt i vad ett skolbibliotek är och hur det kan användas som en pedagogisk resurs är ett måste för en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet. Eftersom det är rektor som definierar uppdraget och sätter ramarna för verksamheten är det viktigt att hen har reflekterat ordentligt kring varför hen har anställt en skolbibliotekarie och på vilket sätt resursen ska användas.

Det behövs tydliga mål och riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten och dessa mål måste komma från rektor. För att tydliggöra målen för verksamheten krävs en regelbunden dialog mellan rektor och skolbibliotekarie. Hos oss i Växjö löser vi det här genom både regelbundna korta möten där vi stämmer av verksamheten och i vissa fall även genom att skolbibliotekarie sitter med i ledningsgruppen för att därigenom kunna förmedla information till både rektor och lärare.

Samarbete mellan pedagog och bibliotekarie


En medveten rektor som prioriterar pedagogiken, som talar om och visar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien kan vara delaktig i klassrum, i fritidshemsverksamhet och på förskolan är hörnstenen. Utan samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagogisk personal blir effekten av rektors engagemang dock begränsad, oavsett hur stort engagemanget är.

Så hur gör vi då för att få ett väl fungerande samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagog där
skolbiblioteket blir en investering som märks och syns i skolans resultat och måluppfyllelse?


Här är några riktlinjer:
  • Låt läroplan och kursplaner styra - ni arbetar mot samma mål.
  • Påbörja samarbete i god tid. Gärna redan terminen före. Skapa möten mellan skolbibliotekarie och pedagog inför planeringen av terminens områden. Vänta inte tills planering redan är gjord.
  • Det är lärarens och klassens behov som styr inriktningen på verksamheten. Du som lärare vet var du har dina brister och var skolbibliotekariens kompetens kan tillföra största möjliga effekt på eleverna i din klass. Är det informationskompetens du behöver hjälp och stöd med eller är det i arbetet med läsning? Skolbibliotekariens kompetens ska komplettera lärarens. Samarbetet skall givetvis smaka mer än det kostar.
  • Skolbibliotekarien behöver synas. I arbetslag, i personalrum och på konferenser. På skolor utan erfarenhet av skolbibliotek kanske man som pedagog inte ens vet vad du kan tillföra. Det är bara du som skolbibliotekarie som kan visa vad du kan, så våga ta plats - Du behövs!
  • Ta vara på informella möten. Korridoren, personalrummet. Om ni har följt den andra riktlinjen och planerat i tid så har ni ju redan koll på läget. Ta då tillvara på de små stunderna för att stämma av verksamheten, kontrollera så att ni är på väg åt rätt håll och justera oförutsedda händeler.
  • Utveckla och anpassa beståndet, fysiskt och digitalt. Som skolbibliotekarie har du förstås samlingar av olika slag. Att bibliotek inkluderar bokhyllor med fack- och skönlitteratur är givet, men mycket av informationssökningen sker idag på nätet, snarare än i faktaböckerna. Skolbibliotekarien behöver bli ett filter, någon som vaskar fram nätets guldkorn och tillgängliggör dem för elever och personal. Ett digitalt bestånd är dessutom inte beroende av öppettider, det finns där precis när du behöver det, oavsett var du befinner dig. Du kan läsa mer om våra tankar kring det digitala beståndet här.

Så här gör vi - konkreta exempel

Skolbibliotekarie och lärare bestämmer tillsammans vilket eller vilka tema man skulle kunna samarbeta kring under terminen som kommer. När det är gjort funderar skolbibliotekarien och gör en lektionsplanering som utgår från det bestämda temat och kompletterar lärarens undervisning. Lektionsplaneringen bygger skolbibliotekariens kompetenser och eleverna får sedan bibliotekarieledda lektioner inom det specifika temat med fokus på informationskompetens, läsning eller både och. Hos oss medverkar läraren under dessa bibliotekarielektioner eftersom vi vill att läraren enkelt ska kunna återkoppla till innehållet från lektionerna i den fortsatta undervisningen.

I årskurs två arbetade vi under hösten med att skriva olika typer av texter. Skolbibliotekarien hade hittat en skönlitterär bok, Konstiga djur av Lotta Olsson, som knöt an till ämnet. Utifrån Konstiga djur byggdes sedan lektionsplaneringen. På biblioteket arbetade vi med lässtrategier, informationssökning och internetkunskap. I klassrummet skrevs egna texter med utgångspunkt i det vi läst och diskuterat på biblioteket. Läs mer om det här.

I årskurs fem arbetade eleverna historiemedvetande genom att undersöka 1900-talets olika decennier. Bibliotekarien kompletterade här med en tidsresa där vi läste skönlitteratur som utspelade sig från medeltiden till slutet av 1800-talet. Fokus låg på informationssökning i böckerna - kunde vi lita på det som stod i dem? Bibliotekarien gjorde också en lista med resurser kring 1900-talets olika decennier.

I pågående temat “Tillsammans” utgår vi från Maria Nilsson Thores bilderbok Petras Prick för att sedan arbeta vidare med att göra egna berättelser utifrån historien i boken. Vi arbetar också med lässtrategier och bildanalys.

Vidare läsning

Om du är intresserad av fler lektionsupplägg eller hur vi strukturerat temalänkar i vårt digitala biblioteksbestånd kan du besöka vår wiki: ibiblioteket.se.
Vi bloggar också om vårt arbete: ibibl.blogspot.se
Du kan också få tips och idéer på Växjöbibliotekens blogg: skolbibvaxjo.blogspot.se

Rebecca Borg och Eric Haraldsson
skolbibliotekarier och skolbibliotekssamordnare i Växjö

torsdag 6 februari 2014

Visioner i all ära

De senaste dagarna har det varit flera intressanta och spännande seminarier och sammankomster på temat skolutveckling. I fredags bjöd John Steinberg in till #skolpolitik40 där bland andra Edna Eriksson, Gustav Fridolin och Kristina Björn delade med sig av sina tankar kring hur vi kan (och bör) skapa en lärande och demokratisk kultur såväl i som utanför skolan.

I går arrangerade DIU (Datorn i utbildningen), medlemmar ur utbildningsutskottet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Skolledarna en hearing i Riksdagen om Lärandets nya landskap. Du kan se inspelning av programmet här. Vi lyssnade på tankar om, och konkreta arbetssätt för, innovativa lärmiljöer, skolutveckling och hur vi i framtiden måste anpassa oss efter helt nya förutsättningar för hur vi lär oss. När vi lär oss. Kanske till och med varför vi lär oss.
Dags för det digitala att sluta behandlas som
ett Ufo i skolan?

I går pågick ytterligare ett event där skolutveckling stod i fokus - Skolvision arrangerade en mötesplats (både fysiskt och på distans via twitter) för att belysa viktiga utvecklingsområden för skolan, samla idéer, skapa inspiration, hitta och presentera eldsjälar och sakta men säkert sprida sin entusiasm och övertygelse om att deras mål att ungarna hänger på låset kl 5 och skriker; - öppna! Släpp in oss! Vi vill lära oss mer, NU! är möjligt att nå.
Det är ett helt fantastiskt mål, tycker jag. Och sen tänker jag att för att barnen ska känna att de verkligen VILL lära sig, så måste vi vuxna visa vägen. Att också VI vill lära oss. Hela tiden. Att lärandet är en livsresa, och att det definitivt inte handlar om att enbart lära sig mellan klockan 9 och 3 i ett klassrum. Eller att vi som redan har en utbildning på något sätt skulle vara färdiglärda.  Elias Giertz, gymnasielev på YBC i Nacka, medverkade på hearingen i Riksdagen. Han sa bland annat att "Lärande har aldrig enbart skett i klassrummet. Men att jag är här i dag, och övar på att tala inför er och dessutom på engelska, det är inget som min skola uppmuntrar."
Det är ju konstigt, eller hur? Jag menar, hur många av oss tränade på att prata inför en internationell samling av välutbildade personer i Riksdagen när vi var 17 år?
Så hur går vi vidare? Hur går vi från att prata och diskutera om hur vi bör agera, till att börja agera. Just do it! Och hur kan de redan frälsta sprida sitt budskap till de ofrälsta, kanske rent av skeptiska bland oss? Och måste det inte gå lite fortare nu? För att använda en klyscha - we talk the talk, but do we (really) walk the walk fast enough?

/Sandra - som redan är frälst