Drömyrke att vara lärare
Läser Jenny Nordbergs krönika: Drömyrket är att göra ingenting. Denna gång måste jag säga att jag inte håller med. Även om jag vann, säg si sådär 50 miljoner, så tror jag att skulle jag fortsätta arbeta. Jag skulle inte fortsätta med vad som helst, men absolut som lärare. Däremot skulle jag knappast jobba heltid, det gör jag för övrigt inte idag heller då jag är beroende av input även från andra håll än från eleverna.
Jag skulle knappast heller göra alla de arbetsuppgifter jag gör idag, utan med varm hand överlåta ett och annat perifert från undervisning till andra. Detta är förstås något som hursomhelst borde göras – miljonvinst eller ej – om vi menar allvar när vi säger att ”lärares insats och möte med elever är den mest viktiga faktorn för elevernas resultat”. Jag undrar ofta vilken kraft som skulle kunna lockas fram om samhället visade större förtroende för lärarna och deras professionella bedömningar om vad som behöver och vad som inte behöver göras för att kunskapstillväxt ska ta fart?
Att vara lärare är mycket jobbigare än jag trodde det skulle vara. Det är också mycket svårare än jag trodde innan jag började. Men också mycket roligare. När det är bra, då är det riktigt bra och jag har kul på jobbet, samtidigt som jag känner att jag gör skillnad. På riktigt. När stjärnglansen tänds i ungarnas ögon och någon visar ”aha, nu kan och förstår jag!”, då är läraryrket helt enkelt bäst. Eller som idag, när vi har besök utifrån och jag hör mina egna ord eka: ”Magistern har sagt att det är OK att göra fel, men inte OK att inte lära sig av det”, ”Magistern brukar säga att ibland får man helt enkelt Gilla Läget”, ”Är inte Retorik konsten att överväga?”.
Det finns en väldig kraft i skolan. Den finns hos såväl elever som lärare samt en och annan skolledare. Jag undrar vad som skulle hända om samhället gick från en ”leta-efter-felen-attityd” till ”hur långt kan detta utvecklas om vi vågar prova även om vi på vägen kommer att göra misstag-attityd” och verkligen lät den genomsyra skolan och utbildningsväsendet? Jag påstår att här finns potential!
För övrigt anser jag att lärare bör utveckla en ödmjuk orubblighet.
/Magnus Blixt
Magnus, en lärare med många strängar på sin lyra. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar