fredag 14 december 2012

Gissa forskaren?

Till varje nummer av Magasin 360 väljer vår fantastiska Lärarpanel ut två (ibland tre) läsvärda forskare som disputerat inom fältet skola och utbildning. Kriterierna för deras val är:

Praktiskt relevans: ämnet ska berika verksamheten och göra det möjligt att utveckla den utifrån nya perspektiv, insikter och kunskaper. När beprövad erfarenhet paras med eller kontrasteras mot aktuell forskning finns möjlighet för reell skolutveckling.

Läraryrkets professionalisering: Ämnet och avhandlingen ska styrka läraryrkets professionalisering - kunskapsbas, autonomi, yrkesspråk och yrkesetik.

Avhandlingens språk: Språket ska vara begripligt. Om avhandlingen dessutom finns som nedladdningsbar pdf och med svenskt abstrakt möjliggörs större spridning, vilket påverkar bedömningen.

Vilka de utvalda forskarna är tänker jag givetvis inte avslöja här, det vore ju alldeles för enkelt. Men jag kan ge en ledtråd för en av de utvalda genom två citat från urvalsdiskussionen:

"Jag fick genast idéer om hur koncepten kan användas i gymnasiearbetet och naturvetenskaplig specialisering (!). Ett gott tecken när man genast tänker på sin egen undervisning."

"Den är en riktig höjdare - konkret, tydlig, med direkta implikationer för lärares undervisning, även utanför So-ämnet, utifrån värdegrundsuppdraget i 1-2 i Lgr/Lpf."


Nyfiken? Leta fram den på http://www.skolporten.se/forskning/avhandlingar/
Eller så håller du dig tills nästa nummer av Magasin 360 kommer och läser en intervju med forskaren där.

När man gör ett urval är det alltid någon som är snubblande nära att bli utvald men som kanske inte blir det. Denna gång föll Ingmarie Danielsson-Malmros på målsnöret, som disputerat med avhandlingen "Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar"

Lärarpanelisten Johan Ceder skriver: "Som historielärare tycker jag den här är jättekul att läsa. Har även skrivit om den på Forskarbloggen" - ett tips till alla historielärare där ute!

/Hedda Lovén, Redaktionschef

onsdag 5 december 2012

måndag 3 december 2012

Kunskapande julkalendrar

Så var det december. Denna underbara, men lätt hysteriska månad, full av ljusslingor, dofter och förväntan. Och julkalendrar!

Jag har vid den här tiden de senaste åren roat mig med att leta bland de digitala kalendrarna efter kalendrar med kunskaps- eller vetenskapligt innehåll. Här är några:

En favorit för oss som gillar teknik, fysik och kemi är Lunds Tekniska Högskolas julkalender, där ett par glada studenter visar och förklarar ett experiment per dag. http://www2.lth.se/julkalender/2012/

En annan kalender på temat kemi är Julens kemikalender, som bland andra Tekniska museet står bakom. http://www.julenskemikalender.se/

Vetenskaparna i Söderköping upptäckte jag förra året. I år är temat matematik, och du som är lärare kan öppna luckor, lösa problem och samla julpynt tillsammans med eleverna. Men även privat kan man förstås följa den.

För avancerade (och lite äldre) klurare finns Forskning och Framstegs julkalender där man ska lista ut svaret på en gåta med hjälp av en ledtråd per dag. Det är en sån där som man inte kan sluta fundera på när man väl börjat!

Detta var de jag hittat så här långt. Har ni fler tips på kunskapskalendrar?

Karin

måndag 5 november 2012

Nya problem att lösa.

Efter nästan tre år på Skolmarknaden och Skolporten, är det vid
årsskiftet dags för mig att göra något annat. Jag har lärt mig massor
under min tid här och något som jag väldigt starkt tar med mig är
betydelsen av att dela med sig av kunskap, engagemang och erfarenhet.
Det behöver inte bara ske inom förskolan/skolan, men dessa är utan
tvekan ytterst väsentliga delar för att föra kunskap vidare.

Man brukar säga att om man tänker, eller har mycket fokus, på något
själv, ser man det i vardagen runt omkring sig hela tiden. När jag
började på Skolporten var skolan en process man går igenom för att
klara nästa och nästa steg. Från förskola till högskola, och slutligen
examen. I dag ser jag att skolan är en av de viktigaste och mest
centrala delar i ett samhälle. I dag är skolan ett forum för att föra
kunskap, engagemang och erfarenhet vidare till de små och till de
äldre. Se dem, utmana dem, uppmuntra dem - till att vilja, våga och
vara det bästa som de kan.


En annan viktig insikt - om mig själv - är att jag gillar att lösa
problem och att utmanas i mina tankar. Och nu är det alltså dags för
mig att lösa nya problem, där en utmaning är att hitta ett nytt jobb.


//Lisa

onsdag 31 oktober 2012

Kunskap om självskadebeteende viktigt

Fyra av tio ungdomar i åldern 13-15 år uppger att de någon gång skadat sig själv, visar Jonas Bjäreheds forskning.


Jonas Bjärehed
Jonas Bjärehed.
Foto: David Brohede
Att ungdomar skär, bränner eller slår sig själva är ett relativt nytt fenomen som har blivit alltmer utbrett. För de allra flesta handlar beteendet om att lindra ångest eller signalera att man inte mår bra.

– Att man skär sig handlar nästan aldrig om ett självmordsförsök, utan är ett uttryck för att man mår dåligt, säger Jonas Bjärehed, som tror att den stora ökningen till stor del beror på mediaexponeringen i filmer, böcker och på tv.

Jonas Bjärehed har studerat självskadebeteenden bland ungdomar under flera år tillsammans med en forskargrupp på Lunds universitet, och disputerade nyligen i ämnet.

Det är viktigt att föra upp och prata om problemet med att många unga mår dåligt på olika sätt, just för att problemet är ganska utbrett. Där skulle skolan kunna vara en arena och möta ungdomar, menar Jonas Bjärehed.

– Det är bra om man i skolan på ett avdramatiserat sätt kan närma sig och prata med elever som skadar sig, och man ska inte vara rädd för att fråga om de här sakerna, säger han.

Läs hela artikeln på Skolportens hemsida. 

Moa Duvarci Engman