onsdag 10 oktober 2012

I skolan ska alla elever uppmuntras, alla ska inspireras och motiveras, alla ska känna sig delaktiga och alla SKA lyckas. Och jag tänker att alla verktyg som främjar detta är välkomna. Kanske även läxor? Eller om man vill kalla läxor för uppdrag, utmaning eller ”entreprenöriellt mission”. Vad man kallar saker och ting är viktigt, men i det här fallet är nog det viktigaste innehållet och utformningen.

Jag har tidigare jobbat som SO-lärare och gav då och då läxor. Jag tyckte att det var en bra arbetsmetod. Genom att lägga lite av skolarbetet utanför skolan kom vi åt världen utanför skolan. Vi kom åt olika kulturer, olika sammanhang och olikheter.

Ofta frågade jag eleverna vad de själva tyckte att de behövde för att utvecklas och gå vidare. Svaren varierade ganska mycket och de kunde också vara väldigt olika i ambitionsnivå, men alla visste vad de behövde och vad som skulle kännas meningsfullt att lägga lite extra tid på. Det kunde handla om allt från att läsa eller titta på nyheterna, hitta en bra sajt som kunde användas som källa, lära sig ett digitalt verktyg för att kunna använda det i sitt lärande, till att läsa på en text en extra gång.

Min roll i det hela var att läsa Lgr 11. Vad står det att vi ska göra? Gör vi det vi ska? Är vi på rätt väg? Ställer vi breda, feta, öppna, nya frågor? Tillsammans skapade vi sedan rätt smarta läxor. Och min roll gick då över i att guida, coacha och stötta.

Jag har även vid ett par tillfällen gett en hel klass samma läxa. Alltså att alla skulle göra samma sak, som att hitta en prao-plats, samla in åsikter via intervjuer eller kolla varifrån i världen frukostmaten hemma kom ifrån.

Det är också väldigt häftigt att se när läxor smittar! Jo, det är sant. Plötsligt är det en elev som absolut har ett behov av det som en av klasskompisarna hade behov av veckan innan - och vips så har det skapats ett samarbete, kommunikation och utbyte dem emellan.

Jag tycker att man kan ta hjälp av läxor. Inte varje dag eller ens varje vecka, men ibland. För vi pratar väl om dagens läxor och inte de som kopplas till Lgr 80? För det vore ju lite tokigt. I Lgr 80 var ju kunskapssynen ganska snäv. Och det vanligaste var att läraren föreläste - läste före. För att kunna minnas detta fick eleverna i läxa att plugga in och sedan få ur sig allt på ett läxför. Alla skulle alltså minnas samma saker och klara samma läxförhör. Som tur är, är vi inte där längre.

Tack & hej
Petra

Inga kommentarer: