Funderingar: Det där med fruktstund

När fruktskålen på Skolporten har blivit påfylld, samlas vi alla som flugor till en jordgubbstårta i maj för att införskaffa ett mellanmål. Direkt har skålen och dess innehåll blivit en källa till social gemenskap och spontana diskussioner, utan att någon har behövt lyfta ett finger. I ryggmärgen kommer det inlärda beteendet och referensramar fram, utan att individen i mig ens hinner blinka.

Mina tankar dras direkt tankarna till de sociala samkväm kring fruktätande som bedrevs på den tiden jag själv gick på förskola, någon gång på det glada 80-talet. Livet var fullt av en rad olika väsentligheter, och frukten tillhörde en av de allra viktigaste. Fantastiskt att fortfarande, efter alla dessa år, och förmodligen tusentals interaktioner med frukt senare, så är det den bilden som återuppstår där i företagsköket. Jag kan fortfarande visualisera ett flertal tillfällen tillsammans med pedagoger, som jag fortfarande kan nämna vid i alla fall förnamn, där vi åt frukt ihop. 

Varför just det är de gångerna som lever kvar i mitt minne? Av alla möjliga tillfällen i mitt liv då frukt varit involverad - fruktsallader på barnkalas, fruktiga frukostar på hotell i exotiska länder, frukt i väskan till efter träningen, frukt som simmat i bålskålar eller fruktskålar som fyllts på och tömts i en evig ström. Men egentligen är det ganska självklart att det var just då grunden lades för mig som fruktätande människa grundades, då det skedde under positiva former.  Upplevelser tillsammans med de människor som stod mig närmast och de pedagoger som hade mitt fulla förtroende i nästan alla lägen i livet, när jag tänker på det så är det kanske inte så konstigt. En given grogrund för vanor, beteende och framtida relationer.

Jag har förstått att det har stormat en del kring just det här med fruktstund under de senaste åren och funderar lite över vad som hände med den. Finns den fortfarande kvar som fenomen? Eller blir det inte fler halva bananer ute på de snötäckta utemöblerna eller i gräset under eftermiddagssolen för barnen i förskolan? Är det jag som har överskattat den lärdom jag fick och den gemenskap som uppstod under dessa stunder, då man utvecklade sociala nätverk och lärde sig sunda vanor, eller är det något annat som spökar kring dessa fruktstunder? Berätta gärna, för det här är något som jag funderar mycket kring.

/Emma Kreü