Min familjs veckodagar ( inte minst lördag och söndag) är sprängfyllda av tider att passa, matsäckar att förbereda, gympapåsar att packa, läxor att göra, möten att hinna till och sen som toppen på ett isberg - klämma in lite vanligt hederligt arbete på kontoret däremellan. Och jag klagar absolut inte - jag anser att vardagen är det mest betydelsefulla vi har. Det är ju livet. Men det hindrar såklart inte att vi alla förtjänar avbrott och välbehövlig vila från alla rutiner. Något som jag ofta tänker att jag ska göra en helt vanlig lördag eller söndag är att "bara vara" med mina barn. Tyvärr glöms det ofta bort. Eller hinns inte med. Men nu i sommar har jag gett mig tusan på att vi ska försöka att "bara vara". Iallafall några gånger. I värsta fall får jag lägga in en påminnelse i min telefon...Benjamin och jag har iallafall gjort ett första försök. En stunds vila tillsammans på studsmattan på landet. Skönt, avkopplande och något som definitivt ger mersmak.
/ Sandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar